Den här helgen har varit som sådan att jag har mest degat och knappt orkat röra ett finger....
...utom att jag gjorde kanderade äpplen i söndags!
Det var ganska lätt, eller svårt. Eller nåt. Jag hade inte riktigt råd att köpa hem glykos och sådär för att göra det enklare, utan jag körde på:
5-6 dl socker
1 dl vatten
200 g tålamod
Hällde socker och vatten i kastrull, medans jag sakta värmde det hällde jag råsocker på tallrik och spetsade äpplen med grillpinnar (hade inte råd med riktiga blompinnar).
Snart blev sockerlagen mycket varm och kokte. Man ska egentligen hålla koll så att den blir ca 140 grader, men jag äger ingen sockertermometer och hade inte råd att köpa någon, så jag fick typ... gissa lite. När blandningen börjat bli lite brun doppade jag äpple no. 1. Det blev helt vitt, typ. Så ska det inte se ut. Inte som snöboll. Fast! Råkar det mot förmodan hända, så kan du ju faktiskt låtsas som att det var meningen, och ställa fram det som snöbolls-pynt. Det tänker iaf jag göra. Efter en liten stund, i alla fall, prövade jag igen. Det blev samma sak igen, dvs ett hårt skal av matt socker, dock lite mer brunfärgat. Väntade liten stund till och till sist fick jag till fyra perfekta äpplen med tunt, krispigt, blankt, brunt, sött skal. Underbart! Jag ställde dessa på råsockret (ska egentligen vara kokos men jag tycker inte så värst mycket om kokos) och lät det svalna. Voila!
Som ni märker kan man mixtra ganska mycket med receptet till sin egen smak. Och på sätt och vis är det roligare att prova sig fram än att göra exakt som på TV/i bok. Man känner sig på sätt och vis lite proffsigare när man höftar lite. Prova det! För upplevelsens skull.
Hoppas ni har det bra! Återkommer senare för det är ganska lugnt idag!
Puttrande karamellhälsnignar
Eder Caroline
tisdag 24 november 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar